Att visa att man bryr sig

Så skönt att sitta hemma i soffan igen och bara se på Idol och slöa. Till firande av Fredriks, Annikas och Villes födelsedagar har vi varit ute och ätit på restaurang ikväll. Det blev indiskt buffébord, och det var väldigt smarrigt och framför allt prisvärt. En vecka sen nu som jag fick uppsöka vård för min trasiga fot, det har gått hyfsat bra att klara de dagliga rutinerna ändå. I tisdags och onsdags var jag till och med i skolan för att gå på de enda seminarierna vi hade i veckan. Vill inte låta skadan gå ut över skolarbete, kan ju faktiskt stappla mig fram några meter utan att det är jättejobbigt.

Nu kommer det här låta som nåt tacktal men det gör detsamma. Jag vill bara skriva att jag är otroligt tacksam att jag har så snälla och omtänksamma människor omkring mig som hjälper till och ställer upp. Fredrik är min underbara klippa och jag vågar knappt tänka på hur jobbigt livet verkligen hade varit nu om inte han fanns där för mig. Du är bäst av alla <3 Någon annan som underlättar min vardag när jag är iväg till skolan är Kwistan, en klasskompis som skjutsat mig och hjälpt mig med småsaker som betyder så mycket. Jag tackar också er andra, familj och några vänner, som med ord har visat att ni bryr er. Till er som inte bor i Linkan: Det är ju inte lätt att hjälpa till med handlingar när man är på långt avstånd från mig, ord räcker gott och väl. Tyvärr kan jag inte låta bli att känna mig lite besviken. Några av dem som jag verkligen förväntade mig skulle visa lite omtanke har inte gjort det alls. Om ens vänner inte ens gör det när man har varit med om en olycka och har ont varje dag vet jag inte vad jag ska förvänta mig. Jag är inte arg på er, bara besviken angående just detta. Om ni är alldeles för upptagna med annat och därför skulle ha missat vad som hänt behöver ni inte ta åt er. Busy days kan alla ha 😉